Årsredovisning enligt IFRS
Vilka redovisningsnormer skall tillämpas?
Tillgångar, skulder, intäkter och kostnader
Första gången en rekommendation tillämpas
Utformning av finansiella rapporter
Delårsrapportering
Redovisning av rörelsesegment
Händelser efter balansdagen
Anläggningstillgångar till försäljning och verksamheter under avveckling
Byte av redovisningsprincip, ändrade uppskattningar och fel
Kassaflödesanalys
Redovisning av pensionsplaner
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Förvaltningsfastigheter
Jordbruk och skogsbruk
Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar
Finansiella instrument
Varulager
Leasingavtal
Entreprenader och entreprenaduppdrag
Avsättningar, ansvarförbindelser och eventualtillgångar
Intäkter
Statliga bidrag och stöd
Nedskrivningar
Ersättningar till anställda
Aktierelaterade ersättningar
Försäkringsavtal
Lånekostnader
Inkomstskatter
Resultat per aktie
Upplysningar om närstående
Upplysningskrav för K2 aktiebolag enligt BFNAR 2008:1
Källförteckning
Länktips

Redovisa händelser efter balansdagen

Händelser efter balansdagen är enligt IAS 10 händelser, positiva och negativa, som inträffar mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande.

IAS 10 skall tillämpas vid redovisning och upplysning av händelser som inträffar efter balansdagen. Två typer av händelser kan identifieras enligt IAS 10:

(a) sådana som avser förhållanden som rådde vid balansdagen (justerande händelser efter balansdagen), och
(b) sådana som avser förhållanden som uppstod efter balansdagen (icke-justerande händelser efter balansdagen).

I vissa fall skall redovisningsenheter lämna in sin redovisning för godkännande av aktieägarna efter att redovisningen har utfärdats. I sådana fall är de finansiella rapporterna enligt IAS 10 godkända för utfärdande vid tidpunkten för utfärdandet, inte den dag då aktieägarna godkänner redovisningen.

I vissa fall skall företagsledningen i en redovisningsenhet lämna in sin redovisning för godkännande av styrelsen (som består uteslutande av icke-chefer). I dessa fall är de finansiella rapporterna enligt IAS 10 godkända för utfärdande när företagsledningen godkänner dem för inlämning till styrelsen.

En redovisningsenhet skall enligt IAS 10 justera de belopp som redovisas i de finansiella rapporter för att avspegla justerande händelser efter balansdagen. Följande är exempel på justerande händelser efter balansdagen som medför krav på justering av redovisade belopp i de finansiella rapporterna enligt IAS 10, eller krav på att ta upp poster som inte tidigare tagits upp:

(a) beslut efter balansdagen i domstol som bekräftar att redovisningsenheten hade en befintlig förpliktelse i slutet av redovisningssperioden. Redovisningensenheten skall justera tidigare redovisad avsättning avseende detta domstolsmål i enlighet med IAS 37 (Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar) eller redovisa en ny avsättning. Redovisningsenheten kan inte bara redovisa en ansvarsförbindelse eftersom domstolsbeslutet ger ytterligare bevis som skall behandlas i enlighet med IAS 37.
(b) erhållen information efter balansdagen visar att en tillgång borde varit nedskriven per balansdagen eller att en redovisad nedskrivning borde justeras. Exempel:
(i) en konkursansökan från en kund som inträffar efter balansdagen bekräftar att en förlust fanns per balansdagen avseende en kundfordran och att redovisningsenheten därför behöver justera det redovisade beloppet för kundfordringar, och
(ii) försäljningen av enheter i varulagret efter balansdagen kan vittna om deras nettoförsäljningsvärde per balansdagen.
(c) anskaffningsvärdet för tillgångar har bestämts efter balansdagen eller att intäkter från sålda tillgångar erhållits efter balansdagen.
(d) belopp avseende vinstdelning och bonus har bestämts efter balansdagen för vilka det fanns en befintlig förpliktelse per balansdagen att göra en utbetalning (se IAS 19 Ersättningar till anställda).
(e) Upptäckt av bedrägeri eller fel som visar att de finansiella rapporterna är felaktiga.

En redovisningsenhet skall enligt IAS 10 inte justera belopp som redovisats i de finansiella rapporterna för att återspegla icke-justerande händelser efter balansdagen. Ett exempel på en icke-justerande händelse efter balansdagen är en minskning i marknadsvärdet för en investering mellan balansdagen och datumet då det finansiella rapporterna godkänns för utfärdande.



Om en redovisningsenhet fastställer utdelning till innehavare av egetkapitalinstrument (enligt definitionen i IAS 32 Finansiella instrument: Presentation) efter balansdagen skall redovisningsenheten inte enligt IAS 10 redovisa denna utdelning som en skuld per balansdagen.

Om utdelning fastställts efter balansdagen men före det att de finansiella rapporterna har godkänts för utfärdande skall enligt IAS 10 inte utdelningen redovisas som en skuld per balansdagen eftersom ingen skyldighet till utbetalning föreligger vid denna tidpunkt. Upplysning om sådan utdelning skall lämnas i en not i enlighet med IAS 1 (Utformning av finansiella rapporter).

Ett redovisningsenhet skall inte upprätta sina finansiella rapporter enligt fortlevnadsprincipen om företagsledningen efter balansdagen antingen anger att den avser att avveckla företaget eller att upphöra med verksamheten, eller att det inte finns något annat realistiskt alternativ än att göra så.

Vid en försämring av rörelseresultatet och den finansiella ställningen efter balansdagen kan det vara nödvändigt att överväga om "going concern" antagandet fortfarande är lämpligt. Om "going concern" antagandet inte längre är lämpligt är effekten så genomgripande att IAS 10 kräver en grundläggande omarbetaning av redovisningen snarare än en anpassning av belopp i redovisningen.

IAS 1 anger krav på upplysningar om:
(a) de finansiella rapporterna inte upprättas enligt fortlevnadsprincipen, eller
(b) företagsledningen är medveten om väsentliga osäkerhetsfaktorer i samband med händelser eller förhållanden som innebär betydande tveksamheter gällande redovisningsenhetens förmåga att fortsätta som en "going concern". De händelser eller förhållanden som kräver upplysningar kan uppstå efter balansdagen.

En redovisningsenhet skall enligt IAS 10 lämna upplysning om den dag då de finansiella rapporterna godkänts för utfärdande och vem som gav detta godkännande. Om redovisningsenhetens ägare eller andra har befogenhet att ändra de finansiella rapporterna efter utfärdandet skall redovisningsenheten lämna upplysning om detta faktum.

Det är viktigt för läsarna att veta när de finansiella rapporterna godkänts för utfärdande enligt IAS 10 eftersom redovisningen inte återspeglar händelser efter detta datum.

Om en redovisningsenhet får information efter balansdagen om förhållanden som förelåg per balansdagen skall redovisningsenheten enligt IAS 10 uppdatera de upplysningar som rör dessa förhållanden i enlighet med den nya informationen.

I vissa fall måste en redovisningsenhet uppdatera upplysningar i redovisningen för att återspegla information som erhållits efter balansdagen även när denna information inte påverkar de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 10. Ett exempel på behovet av att uppdatera upplysningar är när bevis blir tillgängliga efter balansdagen om en ansvarsförbindelse som fanns per balansdagen. Förutom att överväga om redovisningsenheten bör inkludera eller ändra en avsättning enligt IAS 37 skall redovisningsenheten uppdatera upplysningarna om ansvarsförbindelsen mot bakgrund av denna nya bevisning.

Om icke-justerande händelser efter balansdagen är väsentliga kan ett utelämnande av upplysningar om dessa händelser påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar baserat på redovisningen enligt IAS 10. En redovisningsenhet skall enligt IAS 10 lämna följande upplysningar för varje väsentlig kategori av icke-justerande händelser som inträffat efter balansdagen:

(a) typen av händelse, och
(b) en uppskattning av händelsen finansiella effekt eller en uppgift om att en sådan uppskattning kan inte göras.

Följande händelser är exempel på icke-justerande händelser efter balansdagen enligt IAS 10 som normalt måste redovisas som väsentliga händelser efter balansdagen:
(a) ett stort rörelseförvärv efter balansdagen (IFRS 3 Rörelseförvärv kräver särskilda upplysningar i sådana fall) eller avyttring av ett större dotterbolag;
(b) tillkännagivande av en plan av avsluta en verksamhet;
(c) större inköp av tillgångar, klassificering av tillgångar som innehav för försäljning i enlighet med IFRS 5 (Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter), andra avyttringar av tillgångar, eller statlig expropriation av större tillgångar;
(d) en förstörd produktionsanläggning på grund av en brand efter balansdagen; (e) tillkännagivande eller genomförande av en större omstrukturering (se IAS 37); (f) större aktietransaktioner efter balansdagen (IAS 33 kräver att redovisningsenheten lämnar beskrivningar av sådana transaktioner utom när det gäller nyemissioner eller fondemissioner, aktieuppdelningar eller omvända aktieuppdelningar vilka skall justeras enligt IAS 33);
(g) onormalt stora förändringar efter balansdagen i tillgångspriser eller växelkurser;
(h) förändringar i skattesatser eller skatteregler som är beslutade efter balansdagen och som har en betydande inverkan på aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder (se IAS 12 Inkomstskatter);
(i) ingående av betydande förpliktelser eller ansvarsförbindelser, exempelvis genom utfärdande av betydande garantier, och
(j) större tvister som uppkommit enbart på grund av händelser som inträffat efter balansdagen.



Uppdaterad: 2009-10-01

Copyright 2009 © Arsredovisning.biz